torsdag 28 februari 2008

mänsklighetens bottenskrap och vägen till målet

Efter att ha läst en av de få läsvärda bloggarna i denna öken av ordbajseri och narcissism så hittade jag en helt annan typ av blogg. Det är givetvis av den typen av blogg som majoriteten av Svea's befolkning faktiskt har. Mänskan jag snackar givetvis ingen mindre än http://helenafloden.blogg.se/ - Skulle ni fråga "vem fan är det?" skulle jag med största sannolikhet svara : Antagligen sveriges minst intressanta människa, med sveriges minst intressanta liv och minst läsvärda tips. Man skulle nu kunna sitta och göra narr av den stackars personen, men jag har valt att göra annat. "Ett kraftigt baksug likt lavemang uppstår och man vaknar upp kallsvettig och i total koma. Välkommen till helvetet." - valde en ordbajsare att uttrycka sig. För faktum är att även om hennes blogg är brottsligt tråkig och hon har ett ego stort nog för hundra vanliga dödliga, så är det ingen jag skulle lägga märke till och irritera mig på om jag såg fjortisen på stan. Annorlunda är det med folk som tillhör subkulturer.

Jag har setat ett bra tag nu och försökt orientera mig bland subkulturernas bottenlösa avgrund och kommit fram till massa slutsatser, men det slog mig nu också att jag borde censurera för att folk inte ska känna sig allt för träffade, eftersom det var ju inte alls det jag var ute efter. Det slog mig när jag duschade att delen om fjortisar kunde uppfattas direkt riktat mot just en person. Personen i fråga kan vi kalla för x (he-he). Det var inte ämnat så, utan snarare bara ta upp allt jag irriterar mig på. Sakerna jag irriterade mig på, var också saker x höll på med. Skulle jag gå tillbaks till x, om jag fick chansen nu? Nej, aldrig i livet. Jag kan se på det hela med mer nyktra ögon helt plötsligt. Faktum är att på senaste tiden har jag mest bara saknat närheten och sällskapet. Jag har dessutom fått kontakt med så många nya personer annars aldrig skulle fått kontakt med, så livet går vidare.

Jag var ute på promenad idag, och insåg då att man kunde dra en skön liknelse. Jag gick ut, rakt mot skogen. Jag beundrades av solen.. av vädret.. av hur fint allting var. Samtidigt som jag går och går, så märker jag hur jag verkligen inte har någon aning om var jag är eller vart jag är på väg. Jag vänder. Samtidigt som man måste stanna upp och njuta av situationen och se vad som händer, måste man också ha någon blick frammåt och inte gå helt vilse i allt som händer i nuläget. Samtidigt måste man blicka tillbaks lite ibland, och lära sig av misstag. Låter som en självklarhet, men jag lärde mig inte hela innebörden förrän idag.

"Har man ett öga i det förflutna så är man blind på ett öga. Har man inget öga i det förflutna, så är man blind på båda".

4 kommentarer:

Anonym sa...

DU SUGER

du sitter fan bara hemma och "dricker te och lyssnar på schyst musik" på kvällarna, och whinar på en skitig blogg som ingen bryr sig om.

Skärp dig för fan.

danibanani sa...

om jag trivs med att dricka te och lyssna på musik och kritisera bloggvärlden så får väl jag göra det om jag vill? det är min blogg. inte din blogg. jag skriver som jag vill, inte som du vill, du sökte dig till mig, right? och jag kommenterar eller tar iallafall upp aktuella eller allmängiltiga ämnen, det borde vara den minsta gemensamma nämnaren.

skyll dig själv om du läser igenom varenda inlägg, det är ju upp till dig. skriv ditt namn nästa gång, det är det minsta du kan göra.

Unknown sa...

den största gnällspiken här är den anonyma barnungen som inte tål att höra sanningen.

Jocke sa...

hur kommer de sig att anonym anser att detta är en ointressant blogg om han själv läst igenom alla inlägg? enligt mig så låter de som att han tycker den är intressant, och jag tycker dani lyckas med sitt budskap! att få folk att reagera! vilket anonym tex gjorde!

keep up the good work dani! grymt bra blogg och grymt sköna ämnen! anonym är antagligen på gränsen till galen eller väldigt träffad av majoriteten av dina inlägg!

som jag sa; keep it up my man! =)